Hur många sensorer behöver du?
- september 6, 2026
Antalet sensorer följer inte bostadens storlek utan dess öppningar. Här räknar vi fram behovet för lägenhet, villa och fritidshus med en metod du kan gå igenom på tjugo minuter — och går igenom prioritetsordningen som avgör var de första tusenlapparna gör mest nytta.
Olika larm- och övervakningslösningar
Letar du efter hemlarm rent allmänt? Tre frågor avgör vilken sida du ska läsa.
Innehållsförteckning
Räkna öppningar, inte kvadratmeter
Larmbolagen paketerar efter bostadens storlek eftersom det är den enda uppgift de har innan de kommer hem till dig. Men en lägenhet på 120 kvadratmeter fyra trappor upp har en enda väg in, medan en souterrängvilla på 90 har fem. Storleken säger nästan ingenting om skyddsbehovet.
Det som styr antalet är fyra saker: hur många öppningar som går att nå från marken, hur många våningsplan som måste bevakas, hur många rum som har stora glasytor och hur många ställen i bostaden som kan börja läcka vatten.
Snabbkoll — de fyra frågorna som ger antalet.
Hur många öppningar når marken?
Varje dörr och varje öppningsbart fönster som går att nå från marken, ett garagetak eller en balkong på bottenplan behöver en magnetkontakt. Det är den här siffran som skiljer en villa från en lägenhet, inte antalet rum.
Hur många plan måste bevakas?
En rörelsedetektor per våningsplan, placerad där alla måste passera. En detektor täcker 8–12 meter i en vinkel på runt hundra grader — det räcker för ett vanligt rum, men den ser inte genom väggar eller bjälklag.
Var sitter de stora glaspartierna?
En glaskrossdetektor lyssnar av hela rummet inom sex till nio meter. Ett rum med skjutparti eller altandörr i glas täcks alltså av en enda enhet — betydligt billigare än en magnetkontakt på varje båge.
Hur många ställen kan läcka?
Vattenskador anmäls till försäkringsbolagen ungefär tio gånger så ofta som bostadsinbrott. Ändå är vattendetektorn den sensor som oftast stryks när budgeten stramas åt — vilket är fel sensor att stryka.
Frågan ställs nästan alltid i fel ände: hur många sensorer ingår i paketet? Den rätta frågan är hur många vägar in i bostaden som står obevakade när paketet är uppsatt — och där skiljer sig svaret dramatiskt mellan två bostäder på exakt samma antal kvadratmeter.
Den här guiden ger dig först en räknemetod i fyra steg, sedan färdiga siffror för lägenhet, villa och fritidshus, och till sist prioritetsordningen som avgör vilken sensor du köper först när budgeten inte räcker till allt på en gång. Vill du i stället läsa om hur systemet i sin helhet hänger ihop finns det i vår stora guide till hemlarm, och sensortyperna gås igenom en och en i guiden till sensorer i hemlarm.
Snabbt svar
Hur många sensorer behöver hemlarmet?
En normalstor lägenhet behöver 4–6 sensorer, en villa 9–14 och ett fritidshus 6–10. Antalet styrs av hur många öppningar bostaden har i markplan, hur många våningsplan som ska bevakas och hur många våtutrymmen som finns — inte av antalet kvadratmeter.
Grundmallen är en magnetkontakt på varje ytterdörr och altandörr som går att nå från marken, en rörelsedetektor per våningsplan i den passage alla måste gå igenom, en glaskrossdetektor per rum med stort glasparti, en vattendetektor per våtutrymme och en brandvarnare per plan. Allt utöver det är förfining, inte grundskydd.
Lägenhet
4–6
sensorer över bottenplan; fler vid balkong i markplan
Villa och radhus
9–14
beroende på antal plan och entréer
Fritidshus
6–10
färre inbrottssensorer, fler miljödetektorer
Typiskt startpaket
3–4
enheter inklusive centralenhet — sällan nog
Varför kvadratmeter är fel måttstock
Nästan alla larmpaket på den svenska marknaden är byggda i storlekarna small, medium och large, och gränserna går vid kvadratmeter. Det är begripligt från säljarens sida — ytan är den enda uppgiften som finns innan någon varit på plats — men det ger systematiskt fel svar.
Ta två bostäder på 90 kvadratmeter. Den första är en trea på fjärde våningen med en ytterdörr och en inglasad balkong som bara nås inifrån. Den har en realistisk väg in. Den andra är en souterrängvilla med ytterdörr, groventré, altandörr i glas och två sovrumsfönster i markplan. Den har fem. Samma yta, samma paketstorlek hos säljaren, fem gånger så stort skalskydd att bygga.
Skillnaden är inte akademisk. En obevakad öppning är inte ett halvt skydd utan noll skydd — tjuven väljer den väg som ger minst motstånd, och en altandörr på husets baksida ger dessutom arbetsro utan insyn från gatan. Hur det urvalet går till i praktiken beskriver vi i genomgången av hur tjuven väljer bostad.
Ytan spelar roll först i andra hand
Kvadratmetrarna är inte helt betydelselösa, men de påverkar bara två saker. Den ena är räckvidden: i ett långsmalt hus eller ett hus med källare och betongbjälklag når inte alltid radiosignalen från de yttersta detektorerna fram till centralenheten, och då behövs en repeater. Den andra är antalet våningsplan, som i sin tur styr antalet rörelsedetektorer.
Rummen i sig kräver inga sensorer. En rörelsedetektor sitter inte i ett rum för att rummet finns, utan för att någon måste passera det för att komma vidare. Det är därför en villa i ett plan med sju rum ofta klarar sig med två rörelsedetektorer, medan ett tvåplanshus med lika många rum behöver tre.
Räkneregeln i en mening
Sensorbehovet följer öppningar, våningsplan, glaspartier och våtutrymmen. Allt annat — yta, antal rum, hur många som bor i bostaden — påverkar bara i marginalen.
Fyrastegsmetoden — så räknar du fram ditt antal
Gå runt i bostaden med telefonen i handen och räkna. Det tar tjugo minuter och ger en siffra som är betydligt mer träffsäker än vad någon säljare kan gissa fram över telefon.
Steg 01
Öppningarna
Varje dörr och varje öppningsbart fönster som går att nå från marken, ett garagetak, ett altantak eller en balkong i markplan. En magnetkontakt per öppning.
Steg 02
Passagerna
En rörelsedetektor per våningsplan, placerad där alla måste gå för att ta sig vidare in — normalt hallen nere och trapplanet uppe.
Steg 03
Glaset
En glaskrossdetektor per rum med stort glasparti. Den lyssnar av hela rummet inom sex till nio meter, så det räcker med en per rum.
Steg 04
Vattnet och elden
En vattendetektor per våtutrymme och per vattenansluten vitvara, plus en brandvarnare per våningsplan.
Steg 1 — räkna öppningarna, inte fönstren
Det här är steget som avgör hela summan. Gå runt huset på utsidan och fråga dig vid varje öppning: kan en person ta sig in här utan stege? Fönstret på övervåningen räknas inte — såvida det inte ligger ovanför ett garagetak, en carport eller en altan med tak, vilket är precis den detalj som brukar missas.
Räkna med ytterdörr, altandörr, balkongdörr i markplan, källardörr, groventré, garageport och de fönster som når marken. I en villa landar den här siffran typiskt på tre till fem, i en lägenhet över bottenplan på en.
Undantaget som sparar pengar
Har ett rum flera fönster eller ett stort skjutparti är det billigare att sätta en glaskrossdetektor i rummet än en magnetkontakt på varje båge. Magnetkontakten larmar bara när öppningen faktiskt öppnas; glaskrossdetektorn täcker även den som slår sönder rutan och kliver in genom hålet.
Steg 2 — räkna passagerna, inte rummen
En rörelsedetektor täcker normalt 8–12 meter i en vinkel på 90–110 grader, vilket räcker mer än väl för ett vanligt svenskt rum. Poängen är däremot inte att täcka rum utan att täcka flaskhalsar — de punkter som alla måste passera oavsett var de tagit sig in.
I en lägenhet är den punkten hallen. I en villa i ett plan är det hallen plus normalt ett rum till, eftersom groventrén eller altandörren ofta leder in i huset utan att passera hallen. I ett tvåplanshus tillkommer trapplanet. Var detektorn ska sitta i rummet — höjd, vinkel och avstånd till värmekällor — går vi igenom i guiden till placering av rörelsedetektorer.
Steg 3 — räkna glaspartierna
Ett rum kvalificerar för glaskrossdetektor när det har en altandörr i glas, ett skjutparti, ett burspråk eller ett fönsterband i markplan. En akustisk detektor i taket eller på motsatt vägg täcker hela rummet; en vibrationsbaserad sitter direkt på rutan och täcker bara den rutan.
I en lägenhet över bottenplan behövs normalt ingen glaskrossdetektor alls. I en villa blir det en till två, i regel i vardagsrummet och eventuellt i ett uterum.
Steg 4 — räkna våtutrymmena och våningsplanen
Vattendetektorn placeras där vatten kan komma ut utan att någon märker det: under diskbänken, bakom eller under diskmaskinen, vid tvättmaskinen, vid varmvattenberedaren och i undercentralen. Sitter bostaden i en fastighet med grannar under dig är det extra angeläget, eftersom du kan bli ersättningsskyldig för skador i lägenheten under. Testerna finns i vår genomgång av vattenlarm.
Brandvarnaren räknas per våningsplan, och en till utanför sovrumsdelen om huset är stort. Sitter den i larmsystemet i stället för fristående får du dessutom notis i telefonen när du inte är hemma — och med abonnemang kan larmcentralen tillkalla räddningstjänst. Mer om det i vår guide till brandskydd för hemmet.
Räkneexempel Villa i ett plan, 118 m², byggd 1978 Ytterdörr, groventré, altandörr i glas mot baksidan, två sovrumsfönster i markplan, ett vardagsrum med skjutparti, kök, tvättstuga och beredarrum. | |
|---|---|
| Magnetkontakt — ytterdörr, groventré, altandörr | 3 |
| Magnetkontakt — två sovrumsfönster i markplan | 2 |
| Rörelsedetektor — hall och passagen vid groventrén | 2 |
| Glaskrossdetektor — vardagsrummet med skjutpartiet | 1 |
| Vattendetektor — diskbänk, tvättstuga, beredare | 3 |
| Brandvarnare — ett plan, plus sovrumsdelen | 2 |
| Totalt antal sensorer | 13 |
Tretton enheter låter mycket jämfört med startpaketets tre. Men fem av dem är miljödetektorer som skyddar mot skador som statistiskt sett drabbar bostaden långt oftare än ett inbrott, och två av dem är brandvarnare du sannolikt redan har på väggen. Nettot mot ett vanligt paket är alltså sex till åtta enheter.
Prioritetsordningen — vilken sensor du köper först
Nästan ingen köper allt på en gång, och det behöver man inte heller. Men ordningen spelar roll, för de första fyra enheterna tar bort merparten av risken medan de sista fyra tar bort marginalen. Så här ser trappan ut, sorterad efter skydd per krona i ett normalt svenskt hem.
- Magnetkontakt på ytterdörren. Den mest använda vägen in i alla bostadstyper, och den enda sensor som är obligatorisk oavsett var du bor.
- Rörelsedetektor i hallen. Fångar upp den som tagit sig in på ett sätt du inte förutsett, oavsett vilken öppning som användes.
- Vattendetektor under diskbänken. Köket står för runt en tredjedel av alla vattenskador i svenska bostäder, och kylskåp och diskmaskin för merparten av dem.
- Brandvarnare på varje våningsplan. Har du fristående varnare räknas de — men en uppkopplad varnare når dig även när du inte är hemma.
- Magnetkontakt på altan- eller balkongdörren. Husets baksida är den plats där en tjuv kan arbeta ostört, och därför den vanligaste vägen in i villa.
- Vattendetektor vid tvättmaskin och varmvattenberedare. De två läckor som hinner längst innan någon upptäcker dem.
- Glaskrossdetektor i rummet med störst glasyta. Täcker hela rummet och stänger luckan som magnetkontakten lämnar öppen.
- Rörelsedetektor på plan två. Först nu, eftersom den som nått övervåningen redan passerat två tidigare larmpunkter.
- Magnetkontakter på resterande fönster i markplan. Marginellt skydd om rummet redan har glaskrossdetektor.
- Vibrationsdetektor, temperaturgivare och utomhuskamera. Förfiningar som ger tidigare varsel eller bättre verifiering, inte mer täckning.
10×
Det är den enskilt viktigaste siffran i hela den här artikeln, och den förklarar varför punkt tre och fyra i trappan ligger före det utbyggda skalskyddet. Två vattendetektorer och en uppkopplad brandvarnare kostar tillsammans mindre än en enda kameradetektor, men täcker den risk som faktiskt inträffar i de flesta hem.
Om du bara har råd med fyra enheter
Magnetkontakt på ytterdörren, rörelsedetektor i hallen, vattendetektor under diskbänken och en brandvarnare. Det är ett fullt fungerande minimiskydd i lägenhet och en stabil grund i villa — resten kan byggas ut i den takt ekonomin tillåter, förutsatt att systemet är utbyggbart. Vilka som är det framgår av testet av hemlarm utan abonnemang.
Lägenhet — 4 till 6 sensorer
Lägenheten är den enklaste bostadstypen att larma, eftersom antalet angreppspunkter i praktiken är ett. Ytterdörren är den helt dominerande vägen in, och den är dessutom den enda öppning som en tjuv kan angripa utan att synas utifrån. Det gör att grundskyddet blir både billigt och kort att lista.
| Lägenhet | Magnet | Rörelse | Glaskross | Vatten | Brand | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Etta, 30–45 m² | 1 | 1 | — | 1 | 1 | 4 |
| Tvåa, 50–65 m² | 1 | 1 | — | 2 | 1 | 5 |
| Trea, 70–90 m² | 1–2 | 1–2 | — | 2 | 2 | 6–8 |
| Fyra, 95–120 m² | 2 | 2 | — | 2 | 2 | 8 |
| Tillägg bottenvåning | +1 per fönster i markplan | — | +1 | — | — | +2–4 |
Magnetkontakt nummer två i trea och fyra avser balkong- eller altandörr. Ligger balkongen på plan två eller högre och saknar åtkomst utifrån kan den strykas.
De tre lägenheter som bryter mönstret
Bottenvåning. Här upphör lägenhetslogiken. Fönster i markplan och en uteplats som nås från gården gör att bostaden i praktiken larmas som en villa: magnetkontakt på varje öppningsbart fönster som når marken, plus en glaskrossdetektor i rummet med altandörren.
Lägenhet med genomgående balkong. Balkonger som ligger i linje med varandra våning för våning ger en klättringsväg upp. Ligger du på plan två eller tre ovanför en lätt tillgänglig balkong bör balkongdörren behandlas som en ytterdörr.
Hyresrätt utan borrtillstånd. Antalet ändras inte, men monteringen gör det. Magnetkontakter och detektorer fästs med tejp eller magnet i stället för skruv, vilket fungerar utmärkt men kräver att du väljer enheter som är byggda för det. Vad du får och inte får sätta upp reder vi ut i guiden till hemlarm i hyresrätt och i genomgången av larm utan borrning.
Villa och radhus — 9 till 14 sensorer
Villan är den bostadstyp där räknemetoden gör störst skillnad, eftersom antalet öppningar varierar kraftigt mellan hus som ser likadana ut från gatan. Ett hus med garage i vinkel, groventré och altandörr har dubbelt så många angreppspunkter som ett hus utan, oavsett vad ytan säger.
| Bostad | Magnet | Rörelse | Glaskross | Vatten | Brand | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Villa 1 plan, 100–130 m² | 3 | 2 | 1 | 2 | 2 | 10 |
| Villa 1,5–2 plan, 130–180 m² | 3–4 | 3 | 1–2 | 3 | 3 | 13–15 |
| Villa 2 plan + källare, 180–250 m² | 4–5 | 4 | 2 | 3–4 | 3–4 | 16–19 |
| Radhus, 100–140 m² | 2–3 | 2–3 | 1 | 2 | 2–3 | 9–12 |
| Tillägg garage eller uthus | +1 | +1 | — | — | — | +2 |
Siffrorna förutsätter att fönster ovanför markplan lämnas obevakade. Har huset en carport, ett altantak eller ett garagetak som ger åtkomst till fönster på plan två tillkommer en magnetkontakt per sådant fönster.
Radhuset räknas annorlunda
Radhuset har färre öppningar än den friliggande villan — sidoväggarna är delade — men de öppningar som finns är svårare. Baksidan är oftast insynsskyddad från både gata och grannar, vilket gör altandörren till den självklara vägen in. Samtidigt sitter grannen på andra sidan väggen, vilket ger radhusets egen falsklarmskälla: vibrations- och glaskrossdetektorer som plockar upp ljud och slag genom den delade konstruktionen. Anpassningarna gås igenom i guiden till larm i radhus.
Källare, garage och uthus
Källardörren är den öppning som oftast glöms bort och den som ger tjuven bäst arbetsförhållanden. Har källaren egen ingång utifrån behöver den magnetkontakt, och trappan upp behöver rörelsedetektor. Garaget och förrådet larmas normalt separat eller som en egen zon, eftersom innehållet — verktyg, cyklar, däck — lockar en annan typ av tillgrepp än bostaden. Det behandlas i larm till garage, förråd och uthus.
Villa har ingen egen testsida — och det är avsiktligt
Villan är standardfallet i våra tester. Rangordningen av larm med bemannad larmcentral och väktarutryckning täcker villa, radhus och kedjehus, med ett eget avsnitt om villans särskilda behov. Du hittar den i testet av hemlarm med utryckning.
Fritidshus — 6 till 10 sensorer
Fritidshuset vänder på hela logiken. Det har färre öppningar än villan och därmed färre inbrottssensorer, men det står tomt i månader och ligger ofta så till att ingen kommer dit på kort varsel. Det gör att sensorernas uppgift förskjuts: de ska inte bara larma om inbrott, de ska varna innan huset tar skada av sig självt.
| Fritidshus | Magnet | Rörelse | Glaskross | Vatten | Temperatur | Brand | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stuga, 30–60 m², ett plan | 2 | 1 | — | 1 | 1 | 1 | 6 |
| Fritidshus, 60–100 m² | 2–3 | 2 | 1 | 1–2 | 1 | 1–2 | 8–11 |
| Tillägg gäststuga eller bod | +1 | +1 | — | — | — | — | +2 |
Temperaturgivaren är obligatorisk i alla hus som inte hålls varma året runt. Ett fruset rör kostar normalt mer att åtgärda än det som brukar stjälas ur ett fritidshus.
Prioriteringen är omvänd
I ett fritidshus hamnar temperaturgivaren och vattendetektorn högre upp i trappan än den fjärde magnetkontakten. Frysskador står för en betydande del av alla vattenskador på ledningssystem, och de inträffar just i hus där ingen är på plats för att märka att värmen slagits ut. Kombinationen frostvakt, temperaturlarm och fuktsensor går vi igenom i guiden till frostvakt och temperaturlarm.
Den andra skillnaden är larmvägen. Många fritidshus saknar fast bredband, och en del saknar el. Det påverkar inte antalet sensorer men väl vilka enheter som fungerar — se hemlarm utan wifi och larm till sommarstuga utan el.
Slutligen: eftersom ingen väktare eller granne finns i närheten blir verifieringen viktigare än täckningen. En kameradetektor eller en kamera vid entrén är i fritidshuset ofta mer värd än ytterligare två magnetkontakter, eftersom den avgör om du behöver köra tolv mil eller inte.
Vad de extra sensorerna kostar
Här skiljer sig de två larmmodellerna åt på ett sätt som är lätt att missa. I ett system utan abonnemang köper du sensorn en gång. I ett abonnemang hyr du den, vilket innebär att varje tillägg höjer månadsavgiften under hela avtalstiden.
| Sensortyp | Budgetsystem | Premiumsystem | Abonnemang, tillägg |
|---|---|---|---|
| Magnetkontakt | 100–250 kr | 400–800 kr | 15–35 kr/mån |
| Rörelsedetektor | 150–350 kr | 600–1 200 kr | 20–45 kr/mån |
| Rörelsedetektor med kamera | — | 1 200–2 500 kr | 40–90 kr/mån |
| Glaskrossdetektor | 200–400 kr | 700–1 300 kr | 25–50 kr/mån |
| Vibrationsdetektor | 200–450 kr | 700–1 400 kr | 25–50 kr/mån |
| Vattendetektor | 150–300 kr | 400–900 kr | 20–40 kr/mån |
| Uppkopplad rökdetektor | 250–500 kr | 700–1 500 kr | 25–60 kr/mån |
| Temperaturgivare | 150–350 kr | 400–900 kr | 20–40 kr/mån |
| Extra siren eller repeater | 250–600 kr | 800–1 800 kr | 25–60 kr/mån |
Marknadsuppskattningar för augusti 2026. Abonnemangsbolagen prissätter tillägg individuellt och paketerar dem olika — begär alltid en skriftlig specifikation innan du skriver på.
Räkna tillägg över hela bindningstiden
Ett tillägg på 40 kronor i månaden ser ut som ingenting bredvid en grundavgift på 500. Över en femårig avtalstid blir samma tillägg 2 400 kronor — mer än vad en likvärdig detektor kostar att köpa loss i ett system du äger själv. Med fem tillägg är skillnaden uppe i tolv tusen kronor, och du äger fortfarande ingenting när avtalet löper ut.
Det betyder inte att abonnemang är fel val. Det betyder att sensorantalet måste räknas in i jämförelsen från början, inte adderas efteråt. Ett paket som ser billigare ut på grundavgiften kan bli dyrare så snart bostaden behöver fjorton enheter i stället för sex. Hela kalkylen finns i genomgången av vad ett hemlarm kostar.
Utan abonnemang
Du betalar per sensor, en gång
- Sensorn kostar det den kostar och är sedan din
- Du kan bygga ut i den takt du vill, år för år
- Batteribyten och service ligger på dig
- Prisskillnaden mellan budget och premium är stor per enhet
- Du behöver kontrollera hubbens maxantal innan du bygger ut
Med abonnemang
Du betalar per sensor, varje månad
- Varje tillägg höjer avgiften under hela avtalstiden
- Installation, service och batteribyten ingår normalt
- Antalet sätts vid installationen — kontrollera det innan påskrift
- Utrustningen är oftast operatörslåst och följer inte med dig
- Fem tillägg à 40 kr blir 12 000 kr över fem år
Vill du se hur de två modellerna faller ut mot varandra i just din situation finns jämförelsen i hemlarm med eller utan abonnemang.
När fler sensorer gör skyddet sämre
Det finns en punkt där nästa detektor sänker skyddet i stället för att höja det. Den ligger olika för olika hem, men mekanismen är alltid densamma: varje ny enhet är ytterligare en potentiell falsklarmskälla, ytterligare ett batteri som tar slut vid fel tillfälle och ytterligare en sak att förhålla sig till varje gång du larmar på.
Konsekvensen är inte att systemet går sönder. Konsekvensen är att människor slutar använda det. Efter tredje falsklarmet på en månad börjar folk lämna larmet avstängt när de går ut på en timme, och sedan när de går ut på en dag. Ett system med sex sensorer som alltid är påslaget skyddar bättre än ett med fjorton som står av.
De tre gränserna som faktiskt sätter taket
Falsklarmen. Risken skalar med antalet detektorer, men inte linjärt — den skalar med antalet svåra placeringar. En rörelsedetektor i ett rum med element under fönstret, direkt sol och en katt som rör sig fritt ger fler falsklarm än fyra detektorer i lugna passager. Åtgärderna finns i tio sätt att undvika falsklarm, och teknikvalet — PIR, mikrovåg eller dubbelteknik — behandlas i jämförelsen mellan detektortyperna.
Batterierna. Med sex enheter byter du batteri ungefär en gång per år. Med sexton blir det tre till fyra gånger, ofta med varning i appen vid olämpliga tidpunkter. Verkliga batteritider per system finns i genomgången av batterier i hemlarm.
Systemets kapacitet. Enklare trådlösa system tar normalt 30–50 enheter, proffssystemen 100 och uppåt. Antalet blir sällan problemet i ett hem, men räckvidden kan bli det: i hus med betongbjälklag eller källare krävs ofta en repeater för att nå de yttersta detektorerna, och repeatern räknas som en enhet i systemet. Kontrollera taket innan du planerar för ett stort antal — det framgår av produktbladet och i våra tester.
Sex misstag när sensorerna räknas
De här sex återkommer i nästan varje hem vi går igenom, och de fyra första kostar ingenting att rätta till innan systemet är köpt.
01
Räknar rum i stället för öppningar
Ett sovrum på övervåningen utan åtkomlig ingång behöver ingen sensor alls. En källardörr i en skrubb behöver en. Rummen säger ingenting om var någon kan ta sig in.
02
Köper startpaketet och stannar där
Paketets tre till fyra enheter är byggda för att ge ett lågt annonspris, inte för att täcka en bostad. De täcker en etta. I alla större bostäder är kompletteringen inte ett tillval utan en förutsättning — och den kostnaden hör hemma i jämförelsen från början.
03
Glömmer altandörren och groventrén
De två öppningar som ligger utanför synfältet från gatan, och därför de två en tjuv helst använder. De hamnar sällan i standardpaketet eftersom säljaren inte sett husets baksida.
04
Sätter två rörelsedetektorer i samma rum
En detektor täcker rummet. Två i samma rum ger dubbla falsklarm utan att lägga till en enda ny larmpunkt. Vill du täcka mer flyttar du den ena till nästa passage.
05
Räknar bort miljödetektorerna som "inte riktigt larm"
Vatten- och rökdetektorer utgör ofta halva sensorantalet i vår räkning, och de skyddar mot de skador som statistiskt sett drabbar bostaden. Att stryka dem för att få ner antalet är att spara på fel post.
05
Bygger ut utan att kontrollera räckvidd och maxantal
Den sista detektorn i garaget eller källaren är den som ligger utanför centralenhetens räckvidd. Kontrollera signalstyrkan på plats innan du monterar fast något — de flesta appar visar den — och räkna in en eventuell repeater i antalet. Hur du testar varje enhet står i guiden till att installera hemlarm själv.
Checklistan — rum för rum
Gå igenom listan uppifrån och ned och stryk det som inte finns i din bostad. Det som är kvar är ditt antal.
Ytterdörren
Magnetkontakt plus rörelsedetektor i hallen innanför. Alltid först, i alla bostadstyper.
Altan- och balkongdörr
Magnetkontakt, och glaskrossdetektor i rummet om partiet är stort. Vanligaste vägen in i villa.
Groventré och källardörr
Magnetkontakt på dörren, rörelsedetektor i passagen om den inte går via hallen.
Vardagsrummet
Glaskrossdetektor om rummet har skjutparti, burspråk eller fönsterband i markplan.
Trapplanet
Rörelsedetektor på varje våningsplan utöver entréplanet. Placeras där trappan mynnar.
Kök
Vattendetektor under diskbänken och vid diskmaskin eller kyl. Köket står för runt en tredjedel av alla vattenskador.
Tvättstuga och beredarrum
Varje våningsplan
Brandvarnare, gärna uppkopplad mot larmet så att du nås även när du inte är hemma.
Ouppvärmda utrymmen
Temperaturgivare i krypgrund, garage och i alla hus som står tomma vintertid.
Entrén, utifrån
Kamera eller kameradetektor sist — den lägger inte till täckning, men den avgör om du åker hem eller ringer 112.
Har du fått fram ett antal du är nöjd med är nästa fråga vilket system som ska bära det. Sensorantalet är nämligen ett av de få kriterier där skillnaden mellan systemen är stor och lätt att kontrollera i förväg: utbyggbarhet, maxantal enheter och priset per tillkommande detektor. Vilka typer som finns och vem de passar går vi igenom i översikten över olika typer av hemlarm, och hela ämnesområdet är samlat i hemlarmsguiden.
Vanliga frågor om antal sensorer
Hur många sensorer behöver ett hemlarm?
En normalstor lägenhet behöver 4–6 sensorer, en villa 9–14 och ett fritidshus 6–10. Antalet styrs av hur många öppningar bostaden har i markplan, hur många våningsplan som ska bevakas och hur många våtutrymmen som finns — inte av antalet kvadratmeter.
Hur många sensorer behöver en lägenhet?
Fyra till sex sensorer räcker för de flesta lägenheter över bottenplan: en magnetkontakt på ytterdörren, en rörelsedetektor i hallen, en till två vattendetektorer och en brandvarnare. Ligger lägenheten på bottenvåningen eller har genomgående balkong tillkommer magnetkontakter på balkongdörren och fönstren i markplan, plus en glaskrossdetektor. Sensorpaket per lägenhetsstorlek finns i testet av larm till lägenhet.
Hur många sensorer behöver en villa?
Nio till fjorton sensorer för ett normalt enfamiljshus. En villa i ett plan på 100–130 kvadratmeter landar typiskt på tre magnetkontakter, två rörelsedetektorer, en glaskrossdetektor, två vattendetektorer och två brandvarnare. Ett tvåplanshus med källare kräver tre till fem enheter till, främst för de extra våningsplanen och groventrén.
Räcker sensorerna som ingår i ett startpaket?
Sällan. Ett typiskt startpaket innehåller centralenhet, en till två magnetkontakter och en rörelsedetektor, alltså tre till fyra enheter. Det täcker en etta men lämnar altandörren, glaspartierna och miljödetektorerna obevakade i alla större bostäder. Räkna med att komplettera med tre till åtta enheter, och lägg in den kostnaden i prisjämförelsen från början.
Hur många rörelsedetektorer behöver man?
En per våningsplan är grundregeln, placerad där alla måste passera. En rörelsedetektor täcker normalt 8–12 meter i en vinkel på 90–110 grader, vilket räcker för ett vanligt rum. Fler än en per plan behövs bara när bostaden har två separata vägar in i huskroppen, till exempel en groventré som inte passerar hallen. Placeringen avgör resultatet mer än antalet — se guiden till placering av rörelsedetektorer.
Behöver jag magnetkontakt på alla fönster?
Nej. Bara på fönster som går att nå från marken eller från ett tak, en balkong eller en altan. Fönster högre upp lämnas obevakade. Stora glaspartier täcks dessutom billigare med en glaskrossdetektor i rummet än med en magnetkontakt på varje båge — och glaskrossdetektorn fångar även den som slår sönder rutan utan att öppna fönstret.
Hur många vattendetektorer bör man ha?
En per våtutrymme plus en vid varje vitvara som är kopplad till vatten. I en lägenhet blir det normalt två, i en villa två till fyra: under diskbänken, vid diskmaskin och kyl, vid tvättmaskin och vid varmvattenberedaren. Vattenskador anmäls ungefär tio gånger så ofta som bostadsinbrott, vilket gör vattendetektorn till den billigaste riskminskningen i hela systemet.
Kan man ha för många sensorer i ett hemlarm?
Ja. Varje extra detektor är ytterligare en potentiell falsklarmskälla, ytterligare ett batteri att byta och ytterligare en enhet att kvittera. Det verkliga problemet är att falsklarmen får folk att sluta slå på larmet. Ett system med sex sensorer som alltid är påslaget skyddar bättre än ett med fjorton som står av.
Hur många enheter klarar en centralenhet?
Enklare trådlösa system tar normalt 30–50 enheter, medan proffssystemen klarar 100 och uppåt. Gränsen blir sällan ett problem i ett hem, men räckvidden kan bli det: i hus med betongbjälklag eller källare behövs ofta en repeater för att nå de yttersta detektorerna, och repeatern räknas som en enhet.
Kostar det mer per månad att lägga till sensorer i ett abonnemang?
Ja. Hos abonnemangsbolagen hyr du utrustningen, så varje extra detektor höjer månadsavgiften under hela avtalstiden. Ett tillägg på 40 kronor i månaden blir 2 400 kronor över fem år — mer än vad samma detektor kostar att köpa loss i ett system utan abonnemang. Räkna alltid tilläggen över hela bindningstiden; kalkylen finns i vad kostar ett hemlarm.
Hur många sensorer krävs för försäkringsrabatt?
Försäkringsbolagen ställer krav på larmets certifiering och på koppling till larmcentral, inte på ett visst antal detektorer. Däremot förutsätter certifieringen ett sammanhängande skydd, alltså att alla rimliga vägar in faktiskt bevakas. I praktiken innebär det att inga öppningar i markplan får lämnas utan sensor. Villkoren per bolag finns i genomgången av försäkringsrabatt med hemlarm.
Behöver ett fritidshus lika många sensorer som en villa?
Färre inbrottssensorer men fler miljödetektorer. Ett fritidshus har normalt två till tre öppningar att bevaka, men behöver temperaturgivare och vattendetektor eftersom huset står tomt månadsvis och ett fruset rör kostar mer än det som brukar stjälas. Totalt landar de flesta fritidshus på 6–10 enheter.
Fler artiklar att läsa
Från antal till placering
Antalet är halva jobbet. Var enheterna sitter avgör om de larmar i tid — och om de larmar när ingenting hänt.
| Var ska rörelsedetektorer placeras? | Höjd, vinkel och rum för maximal täckning med minimalt med falsklarm |
| Sensorer i hemlarm — alla typer förklarade | Hur varje sensortyp fungerar och var i bostaden den gör mest nytta |
| Skalskydd — komplett guide | Lagret som larmar vid dörren i stället för inne i rummet |
| Installera hemlarm själv | Steg för steg med verktygslista, vanliga misstag och test av varje sensor |
Räkna för din bostadstyp
Tre bostadsformer, tre helt olika sensorbehov. Här är testerna som rangordnar systemen inom varje segment.
| Larm till lägenhet bäst i test 2026 | Vad som fungerar i hyresrätt och bostadsrätt, med och utan abonnemang |
| Hemlarm med utryckning bäst i test 2026 | Bemannad larmcentral och väktare på plats — för villa, radhus och kedjehus |
| Larm till fritidshus bäst i test 2026 | Larmen som klarar sig utan el, utan bredband och långt från grannen |
| Larm till radhus | Delade väggar, insynsskyddad baksida och falsklarm från grannen |
Vad antalet kostar
Sensorantalet slår igenom hårdast i abonnemangskalkylen. De här artiklarna visar var pengarna faktiskt tar vägen.
| Vad kostar ett hemlarm 2026? | Startpaket, månadsavgifter och totalkostnad räknat över fem år |
| Hemlarm med eller utan abonnemang? | De två modellerna jämförda på kostnad, ansvar och vem som agerar |
| Batterier i hemlarm | Verkliga batteritider per system och vad underhållet kostar i tid |
| Tio sätt att undvika falsklarm | Åtgärderna som gör att du faktiskt orkar ha larmet påslaget |
OM FÖRFATTAREN
Tommy Svensson
Säkerhetsexpert och redaktör på Tryggt och Säkert Hem
Tommy Svensson är en av drivkrafterna bakom Tryggt och Säkert Hem och har vigt sin karriär åt att göra svenska hem tryggare. Med en bakgrund som expert inom säkerhet och riskhantering kombinerar Tommy djup teknisk kunskap med en praktisk förståelse för vardagens faror.
Genom omfattande tester och djupgående studier av säkerhetsprodukter ser Tommy och hans team till att sajtens läsare får opartiska och pålitliga råd. Hans mål är att guida dig genom djungeln av brandskydd, larm och övervakning så att du kan fatta informerade beslut för din och din familjs trygghet.
Expertområden: Brandskydd, hemlarm och förebyggande säkerhetslösningar.